Här svarar vi på de vanligaste frågorna om trycksår och användning av PU sensor.

Vad är trycksår?

Trycksår är en skada i huden och/eller underliggande vävnad som resultat av tryck, eller tryck i kombination med andra faktorer. Oftast är det trycket av en persons egen kroppstyngd mot underlaget som orsakar trycksår. Både hur stort trycket är, hur länge trycket hålls och hur känslig en individ är för tryck påverkar risken att trycksår utvecklas. Benutskott är extra känsliga eftersom trycket där blir extra stort.

Vilka typer av trycksår finns?

Trycksår kan vara olika allvarliga och delas in i följande kategorier:

  • Kategori 1: Hudrodnad som inte bleknar vid tryck – intakt hud med rodnad.
  • Kategori 2: Delhudsskada – ytligt öppet sår eller blåsa.
  • Kategori 3: Fullhudsskada – skada genom hela hudlagret, ner till det subkutana fettet.
  • Kategori 4: Djup fullhudsskada – djup skada ner till ben, sena eller muskel.
  • Icke-klassificerbart trycksår: sårdjup okänt – fullhudsskada där sårbotten är täckt av död vävnad och/eller sårskorpa.
  • Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt – missfärgad lila eller rödbrunt område med intakt hud.

Vad är liggsår?

Liggsår är en äldre benämning på trycksår. Numera används termen trycksår eftersom det inte bara uppstår då man ligger.

Vad orsakar trycksår?

Tryck på huden deformerar vävnaden och påverkar blodflödet. Vid ett minskat blodflöde får cellerna inte tillräckligt med syre och näring och avfallsprodukter kan inte föras bort. En person med normal känsel och rörlighet känner obehag av att blodflödet minskas över en del av huden och byter ställning. Om det inte sker så leder det ihållande minskade blodflödet till att cellerna dör och att trycksår uppstår.

Hur brukar man bedöma vem som riskerar att få trycksår?

Riskbedömning ska göras så snart som möjligt i början på en vårdperiod, t.ex. vid ankomst till sjukhus eller äldreboende. Uppdaterad riskbedömning ska göras vid ändrat medicinskt tillstånd eller ändrad medicinering. 

Dagens riskbedömning av trycksår baseras på ett formulär (kallas ofta skala) med ett antal frågor som en sjuksköterska besvarar. Gemensamt för formulären är att individen ges poäng på ett antal faktorer som påverkar trycksårsrisken, till exempel allmäntillstånd, rörlighet, känsel och nutrition. Poängen räknas sedan ihop och resultatet avgör om en individ anses ha förhöjd risk för trycksår eller inte. Dessutom görs en klinisk bedömning då huden undersöks. Det kan vara svårt att uppskatta och värdera de olika faktorerna i formulären. Därför kan resultatet variera då olika personer gör bedömningen, och precisionen i riskbedömningen är relativt låg. 

Varför behövs bättre metoder för att bedöma risken för trycksår?

Dagens metoder för bedömning av risk för trycksår är helt subjektiva och bygger dessutom bara på yttre faktorer hos individen som bedöms. Dagens metoder värderar inte vad som händer fysiologiskt med en individ när huden utsätts för tryck. 

Hur förebyggs trycksår?

Rent praktiskt förebyggs trycksår främst genom att minska belastningen på huden samt genom förebyggande hudvård och tillgodose och följa upp närings- och vätskebehov. 

Trycket minskas ofta med hjälp av specialanpassade madrasser, allt från tryckfördelande skummadrasser till aktiva madrasser med kontinuerligt luftflödessystem. Valet av madrass beror ofta på risken för trycksår och om trycksår redan uppkommit. Lägesförändringar och positionering är ett annat sätt att minska hudbelastningen. Positioneringskuddar kan användas för att variera ställning och för att avlasta specifika kroppsdelar.

Förebyggande hudvård går ut på att hålla huden torr, mjuk och ren. En individuell plan behövs för personer med inkontinens. I vissa fall används även tryckförebyggande förband som komplement.

För att effektivt förebygga trycksår krävs ett systematiskt arbete genom hela vårdkedjan. Därför är en strukturerad riskbedömning väldigt viktig för att ge rätt förutsättningar.

Kan man behandla trycksår?

Det viktigaste för att behandla trycksår är tryckavlastning där såret är. Trycksår behandlas olika beroende på vilken kategori de är, men rengöring och omläggning med ett passande förband är den grundläggande behandlingen utöver tryckavlastning. I allvarliga fall kan antibiotika eller kirurgisk behandling krävas.

När ska man använda PU sensor?

PU sensor ska användas som ett komplement till den traditionella riskbedömningen. Undersökningen med PU sensor görs med fördel i samband med att den traditionella riskbedömningen, så fort som möjligt efter ankomst till en vårdgivare.

Hur går en undersökning med PU sensor till?

En undersökning sker i fyra steg:

  1. Patienten placeras i sidoläge och sensorplattan fästs i ryggslutet (över sacrum) med hjälp av en tejp. En uppblåsbar kudde placeras runtom sensorplattan och patienten vänds åter till ryggläge.
  2. Undersökningen startas genom att användaren trycker på start. Hela förloppet är sedan automatiskt.
  3. Först kommer kudden att blåsas upp för att avlasta det område där sensorplattan är. Sensorplattan samlar in information om blodflödet i den avlastade huden. Sedan töms kudden och sensorplattan samlar in information om blodflödet i den belastade huden. De två olika faserna jämförs och PU sensor presenterar ett resultat av hur blodflödet har ändrat sig mellan de olika faserna, samt om blodflödessvaret visar på en förhöjd risk eller inte. 
  4. Patienten vänds till sidan för att ta bort sensorplatta och kudde.

Varför ska man använda PU sensor?

En undersökning med PU sensor tillför något som den traditionella riskbedömningen missar, nämligen en utvärdering av det ytliga blodflödet då huden utsätts för tryck. Eftersom otillräckligt blodflöde är en av de viktigaste orsakerna till att trycksår uppstår spelar blodflödet en stor roll för vem som senare kommer att utveckla trycksår. 

Hur lång tid tar en undersökning? 

En undersökning med PU sensor tar normalt omkring fem minuter. 

På vem kan man använda PU sensor?

PU sensor kan användas på alla de som normalt genomgår en riskbedömning för trycksår, med några undantag:

  • • Personen kan inte ligga stilla i ryggläge
  • • Personen har ett befintligt sår eller skada på huden vid ryggslutet (sacrum) där sensorplattan ska placeras
  • • Personen har feber
  • • Personen väger mer än 200 kg
  • • Personen har en känd allergi eller känslighet emot något av de silikon eller plastmaterial som ingår i produkten

Hur fungerar PU sensor?

PU sensor undersöker hur det ytliga blodflödet förändras när huden utsätts för trycket från den egna kroppstyngden. Ett hälsosamt svar är att blodflödet ökar då huden utsätts för trycket från kroppstyngden, men för vissa personer så minskar i stället blodflödet och det är dessa som PU sensor kan identifiera som riskpersoner.

Metoden bygger på att man lyser in i huden och mäter ljuset som kommer tillbaka. Eftersom blodet absorberar ljus uppstår en pulserande signal som motsvarar blodflödet. Samma teknik används i till exempel pulsklockor och pulsoximetrar.

Varför är ytligt blodflöde viktigt?

Det ytliga blodflödet ser till att huden får tillräckligt med syre och näring, samtidigt som avfallsprodukter forslas bort. Ett försämrat blodflöde vid tryck kan ge syre- och näringsbrist samt medföra att avfallsprodukter blir kvar i vävnaden, vilket kan orsaka celldöd och därmed trycksår. Hur väl det ytliga blodflödet fungerar är alltså direkt kopplat till risken att utveckla trycksår.

Vad behöver jag veta för att kunna använda PU sensor?

För att kunna använda PU sensor bör du ha läst användarmanualen som följer med produkten. Ingen ytterligare information behövs, men för att lätt ta till sig informationen finns även ett antal instruktionsvideor på användarsidorna på PU sensors hemsida.

Kan PU sensor spara pengar åt oss?

Trycksår orsakar både stort lidande för personerna som utsätts och stora kostnader för vårdinrättningen både genom arbetstid för att behandla och kostnader för förband och annat materiel. Enligt internationella studier står trycksår för ca 4 % av sjukvårdskostnaden i många länder. 

Det alla är överens om är att kostnaden för att behandla trycksår är betydligt högre än kostnaden för prevention. Från SKR:s punktprevalensmätningar av trycksår 2020 kan man beräkna att nästan hälften av alla trycksåren var hos personer som med dagens riskbedömning bedömts att inte vara i riskgruppen för trycksår. Det är för dessa personer som PU sensor kan göra störst nytta. Om de korrekt kan bedömas som riskpersoner och får trycksårsförebyggande åtgärder kan många trycksår undvikas, och med det undviks även stora kostnader och lidande.

Enligt en studie som genomförts vid Linköpings Universitet är PU sensor lönsam inom både sjukvård och äldreomsorg.