Skulle vården ordinera blodtrycksmedicin utan att mäta blodtrycket? 

Trycksår (tidigare kallat liggsår) är en vårdskada som, enligt SKR:s årliga punktprevalensmätning, finns hos cirka 12 procent av alla inlagda patienter på svenska sjukhus. De uppstår när patienten får ett tryck på vävnader som har ett försvagat blodflöde, exempelvis vid sittande eller liggande. 

Trycksår är smärtsamma, orsakar stort lidande och leder ibland till döden. De är svårbehandlade och tar mycket lång tid att läka, vilket ger upphov till stora kostnader inom både sjukvård och äldreomsorg. Detta trots att trycksår ofta skulle kunna undvikas genom korrekt riskbedömning och förebyggande åtgärder.

Internationella undersökningar från Storbritannien (Bennett, G., C. Dealey, och J. Posnett), Nederländerna (Severens, J.L) och Spanien (Soldevilla Agreda) visar att trycksår står för cirka 4 procent av de totala sjukvårdskostnaderna i med Sverige jämförbara länder. I Sverige står trycksår, enligt Socialstyrelsen för 50 000 extra vårddagar per år.

Fram tills idag finns inget sätt att med precision ringa in vem som är i riskzonen. Manuella bedömningar är grovmaskiga, hälften av trycksåren uppstår på patienter som inte bedömts ha risk för trycksår. Många med stor risk, bedöms inte ha risk. Många med liten risk för trycksår, bedöms vara i riskzonen. När en bedömning väl är gjord, följer preventiv behandling vilken då delvis ges till fel patienter. Det behövs bättre metoder för att hitta större antal av dem som är i riskzonen! 

Låt oss göra en jämförelse med behandling av högt blodtryck. Skulle vården ställa diagnos och behandla högt blodtryck bara genom att titta och känna på patienten? Försöka avgöra vems blodtryck som är högt genom att bedöma hudton, kroppsform och allmänt hälsotillstånd och därefter sätta in eller avstå behandling? Skulle patienten känna sig säker med den typen av tillvägagångssätt? Skulle anhöriga? 

Nej, vi mäter ett blodtryck med precision för att väga av rätt behandling. Så borde det se ut även för prevention av trycksår! 

Vid inläggning på sjukhus och inflyttning på äldreboende görs idag rutinmässigt en bedömning för att identifiera individer i riskzonen. Riskbedömningen är helt subjektiv och kan inte väga in hur individens ytliga blodflöde påverkas av tryck på huden, eftersom det inte syns utanpå patienten. De förebyggande åtgärder som finns idag, som tryckavlastande madrasser och vårdrutiner, skulle fungera bättre om man faktiskt visste säkert vem som hade ett försvagat ytligt blodflöde. 

Men framtiden ser ljus ut! Med hjälp av ett sensorinstrument kan man nu avgöra hur det ytliga blodflödet i kroppen påverkas av tryck på huden vid liggande. Fullt ut använt skulle det minska lidandet till följd av trycksår och spara sjukvård och äldreomsorg stora summor över hela världen. Politikers och makthavares vision inom hälso- och sjukvård borde vara att utrota trycksår genom att framåt visa området samma stora intresse som man visar exempelvis blodtrycksrelaterade hälsotillstånd.  Det borde vara en självklarhet att använda objektiva metoder som väger in fysiologiska reaktioner. Det borde vara en självklarhet att slippa trycksår. 

Johannes Walfridsson, VD PU sensor AB
Johanna Palmér, Ordf PU sensor AB

Dela denna nyhet